Det bastanta huvudfästet var och är den största byggnaden som har någonsin har uppförts på Åland. 2000 arbetare var involverade i byggandet under tio år från 1832-1842. Som byggnadsmaterial användes tegel som blev bränd av lera och sand, delvis tillverkade av bönderna i de närliggande byarna. Också den röda graniten som vi ser i fasadbeklädnaden härstammar från olika stenbrott i närheten. De avsprängda stenblocken blev släpade till fästningen med hästkärra och mannakraft och höggs där till rätt form på plats. Det finns ännu idag områden med många avhuggna stenbitar som blev kvar.

Det vackraste och mest utsmyckade utrymmet i hela fästningen var den ortodoxa kyrkan som låg på andra våningen av huvudfästets kaponjär, den finare och bäst skyddade delen av fästningen. Även en luthersk församling grundades i Bomarsund 1842. Man vet att det också måste ha funnits en katolsk och en judisk församling, samt troligen även muslimska sammankomster. Gudstjänsterna hölls på många olika språk, ”på svenska tre söndagar i rad, varje fjärde söndag på finska, varje sjätte på tyska, minst en gång per månad på estniska, och även på lettiska om behovet uppstod”. Bomarsund var ett mångkulturellt område var människor med olika bakgrund, språk och religion levde med varandra.

Här på där den vackra kyrkan en gång låg kan vi be om fred eller sända fridfulla tankar ut till världen.