Har du tittat noga på murarna som en gång var Bomarsunds fästning, de där ljusrosa som finns nära besökscentret? På utsidan har de stora, snedhörniga block av granit. Men om du till exempel går in i huvudfästet, murarna som bilvägen går igenom, ser du att de faktiskt är byggda i någonting så vanligt somt tegel!

Tegeltillverkning har man hållit på med i Norden sedan medeltiden.

Till en början gjorde man tegel på gårdarna. Det var ett omständligt och tidskrävande arbete.

Först måste man gräva upp stora mängder lera, flera kar fulla.

Sedan skulle leran blandas och knådas så att den blev jämn i strukturen. Det kallas för att älta leran.

När det var gjort formade man leran med en fyrkantig ram, så att den får samma form som en tegelsten. Det kallas för att slå tegel.

Efter det fick teglet ligga och torka, ofta i flera månader.

Därefter brändes det, det vill säga bakades i en mycket het ugn så att det blev en hård tegelsten. Det var inte alls ovanligt att många stenar sprack under bränningen.

På 1800-talet började man tillverka tegel i fabriker. Då fick man en jämnare kvalitet. Men många människor fortsatte att tillverka sitt eget tegel, i sina egna gårdar.

En åländsk bonde på 1800-talet skrev i många år i sin dagbok om hur han gjorde tegel. Då ältades och slogs teglet ofta i början av sommaren, och i så brändes det i början av hösten.

Ibland sålde åländska bönder tegel till dem som byggde fästningen i Bomarsund, men det var inte så mycket. Det mesta av teglet som man använde för att bygga Bomarsunds fästning av kom från fasta Finland och från Ryssland. Det gick åt miljontals tegelstenar för att bygga Bomarsunds fästning.

Idag finns bara en del av stenarna kvar. Mycket har fraktats bort för att användas i nya byggnader. En stor del tegel såldes utanför Åland och användes i byggnader, till exempel i fasta Finland.

Den mest kända av de byggnaderna är Uspenskijkatedralen i Helsingfors. Om du kommer med båt till Helsingfors och tittar ut när ni närmar er hamnen kan du se den!