Arbetet följde kalenderårets rytm. Det var kvinnornas arbetsuppgift att mjölka korna. Under sommarhalvåret gick kreaturen ute i markerna och på holmar. Vinterfodret drygades ut med lövkvistar huggna på försommaren. Jordbruksredskapen var enkla, vilket krävde stora arbetsinsatser. Maskiner fanns inte. Alla måste hjälpa till, även åldringar och barn. Arbetskrävande och väderberoende arbetsmoment, såsom slåtter och skörd, utfördes gemensamt inom byn. På fasta Åland ägnade man sig åt traditionellt jord- och skogsbruk medan befolkningen i skärgården fick sin utkomst från fiske, säl- och sjöfågeljakt i kombination med djurhållning.
Det fanns tid för återhämtning och umgänge. Efter gemensamma arbetsinsatser och talkor ordnades ofta fester med mat och dryck. På lördagskvällar samlades ungdomarna utomhus för lek, spel och dans. På söndagar vilade arbetet för kyrkobesök om det bara var möjligt. Fastlagen firades med att åka i kälkbackarna och ordna dansgillen. På valborgsmässoafton tändes majbrasor. På hösten när skörden var bärgad fanns anledning till fest. Detta var också tidpunkten då tjänstefolket på gårdarna kunde eller måste byta arbetsplats, då de ofta var anställda ett år i taget. De kyrkliga högtiderna och midsommaren var efterlängtade avbrott i arbetsåret.
LAPPAT OCH LAGAT (Bild 1)
Kläder, skor, porslin, verktyg och redskap användes flitigt, lappades och lagades på olika sätt. En konst i återavändning
1. Lerfat lappat med skinn av lake
2. Barnväst lappad med olika små tygbitar
3. Porslinsfat som fått ett nytt liv med hjälp av metallstift
4. Sädeskrok lappad med plåtbit. Vinkeln på kroken var säkert extra bra så den behövde förstärkas
5. Barnskor som suttit på många barnfötter. Nya sulor fästa med träpliggar
6. Herrskor kunde förses med nya sulor och klackar när de nötts ut
7. Tröja eller jacka som lappats i flera repriser
8. Bandgrind för vävning av band har lappats med tråd för att hålla ihop
BARNKLÄDER (Bild 2)
Vardagskläder för barn ärvdes, syddes om och nöttes ut. Barnkläderna vi ser här har oftast hittats i fyllningen på vindar i samband med husrenoveringar
1. Barnlivstycke eller väst av bomull med inslag av ull
2. Barnmössa av bomull
3. Barnlivstycke knäppt på baksidan.
4. Med strumpeband fäste man stickade strumpor vid ett livstycke för att hålla dem på plats
5. Barnklänning fodrad med ljus linnelärft. Knäppt i ryggen med tre hyskor
6. Hemsydda dockor av tygbitar
KVINNOKLÄDER (Bild 3)
1. Dräktöverdel i bomull med foder av linne
2. Väst fodrad med linnetyg
3. Bröstvärmare av bomull med inslag av ull. Fodrad med två lager bomullstyg med vadd emellan. Användes istället för halsduk
MANSKLÄDER (Bild 4)
1. Halvylle herrkalsonger. Påsydda hällor för hängslen
2. Stövelsockor av ull. Stickade av dubbelt garn
3. Mössa sömmad av naturbrunt ullgarn. Mössan är efter sömningen tvättad och ruggad
4. Nålbundna ”sömvantar”. Ena är en ”påsavante” och den andra en halvvante med öppen ända
MARKNADSRESAN (Bild 5)
På återkommande marknadsresor vår och höst införskaffades varor som inte gick att få tag på här, till familjen, vänner och bekanta
1. Mönstervävd sidenduk med frans
2. Dosa för kyrkkryddor eller snus
3. Snusdosa av koppar
4. Dosa
5. Snusdosa av mässing
6. Docka i sidenklänning och tidstypiska underkläder
7. Sidenförkläde av mönstervävt siden
BOMÄRKTA REDSKAP (Bild 6)
Gårdens föremål märktes ofta med bomärke eller ägarens initialer för att inte tappas bort vid gemensamma arbeten eller kalas. Årtalet för tillverkning skars också in ibland. På vissa föremål hittas ett litet kors som kunde skydda mot troll och andra faror
1. Skridskor av trä som fästs vid foten med läderremmar och rep
2. Trätallrik med bomärke. Trätallrikarna var praktiska eftersom de var stöttåliga och flöt på vattnet
3. Trätallrik med bomärke
4. Borr märkt EMS 1789. Skaftet är tillverkat av masur
5. Nåldosa med skjutlock från 1786
6. Bandhake som användes vid bandning av tunnor och tunnkärl
7. Passare från 1765
8. Ritsmått som användes för mätning och markering vid träarbeten från 1785
9. Nack- eller nätsticka för upptagning av nät.
10. Nack- eller nätsticka märkt 94 (1894)
11. Block från storbåt
12. Säljärn som användes vid säljakt. Till säljärnet hörde en lina som tillverkades av tagel för att inte isas och bli hal. Hagelrepet var styvt och obekvämt att hantera. Träskyddet märkt 1778
13. Säljärn med träskydd
14. Del av koklave med inristat kors för att skydda mot onda makter. Den böjda trädelen avsedd för kreaturets hals saknas
15. Skotkrok användes som fäste för båtens skot och dragrep
16. Hyvel för tillverkning av tunnband. 1700-t
17. Hyvel för tunnkärlstillverkning ”kälhyvel” från 1733
18. Notsko som användes vid vinternotfiske för att få fotfäste
19. Vinkel för snickeriarbete. Märkt med initialer och dekorerat med ett utskuret hjärta
20. Flöte med bomärke för att kunna identifiera nätets ägare
21. Korvhorn för tillverkning av korv. Med hornen hölls de rensade tarmarna utspända medan korvfärsen pressades in
SVENSBÖLE GÅRD (Bild 7)
1. Dagbok som skrevs åren 1821-1846 av bonden, nämndemannen, kyrkvärden och kommunalmannen Johan Eric Lindström på Svensböle enstaka hemman i Sund. Kortfattade noteringar som ger en intressant bild av livet på 1800-t i skuggan av händelserna i Bomarsund
2. Inramad bräda. När rian på Svensböle gård revs 1958 hittades en inskription på logväggen. Johan Eric Lindström hade skurit in sitt namn, datum och årtal för den nybyggda rians ibruktagande 20.8 1835. I dagboken finns noterat fakta om rians tillblivelse
3. Vindflöjel från Svensböle gård
TEXTILREDSKAP (Bild 8)
Redskap för arbete som oftast utfördes av kvinnor gavs ibland som fästmansgåvor. De kunde tillverkas av fästmannen själv eller köpas av en skicklig hantverkare
1. Klappträ för tvätt av textilier från 1878
2. Klappträ från 1869
3. Klappträ. Dekorerat med blommor, initialer och 1885
4. Solvträ för uppläggning av solven till vävstolen. Märkt BSMD 1840
5. Vävspännare för att hålla ut vävbredden vid vävning med vävstol. Märkt både 1792 och 1854
6. Väspännare från 1840
7. Vävluna från 1746 med valknutsdekoration i mitten. Redskap för vävning med vävstol
8. Ett par vävlunor med valknutar och rikt ornerade med uddsnitt, karvsnitt, vinkelband m.m.
9. Vävluna med rikliga dekorationer
10. Vävluna daterad till 1629
11. Valkbräde för valkning av ylleprodukter. Räfflat på undersidan
12. Valkbräde skuret i ett stycke. Handtaget har lossnat och reparerats med två hemsmidda spikar
13. Mangelbräde eller kavelbräde för mangling av textilier som rullades på en tunn stock. Från 1754
14. Bandgrind för vävning av band. Djurhuvuden utskurna i den övre genombrutna delen
15. Slingtjuga eller snoddgaffel för tillverkning av snoddar. Med gaffeln slyngades, påtades, flätades eller knöts band och snoddar som användes till skor eller i klädedräkten
16. Vävskyttel för vävning med vävstol