Arbetet följde kalenderårets rytm. Det var kvinnornas arbetsuppgift att mjölka korna. Under sommarhalvåret gick kreaturen ute i markerna och på holmar. Vinterfodret drygades ut med lövkvistar huggna på försommaren. Jordbruksredskapen var enkla, vilket krävde stora arbetsinsatser. Maskiner fanns inte. Alla måste hjälpa till, även åldringar och barn. Arbetskrävande och väderberoende arbetsmoment, såsom slåtter och skörd, utfördes gemensamt inom byn. På fasta Åland ägnade man sig åt traditionellt jord- och skogsbruk medan befolkningen i skärgården fick sin utkomst från fiske, säl- och sjöfågeljakt i kombination med djurhållning.
Det fanns tid för återhämtning och umgänge. Efter gemensamma arbetsinsatser och talkor ordnades ofta fester med mat och dryck. På lördagskvällar samlades ungdomarna utomhus för lek, spel och dans. På söndagar vilade arbetet för kyrkobesök om det bara var möjligt. Fastlagen firades med att åka i kälkbackarna och ordna dansgillen. På valborgsmässoafton tändes majbrasor. På hösten när skörden var bärgad fanns anledning till fest. Detta var också tidpunkten då tjänstefolket på gårdarna kunde eller måste byta arbetsplats, då de ofta var anställda ett år i taget. De kyrkliga högtiderna och midsommaren var efterlängtade avbrott i arbetsåret.
Bild 1:
1. Bindtjuga för bindning och reparering av nät. Korkflöten på nätet
2. Råttfälla, klumpfälla
3. Brunråtta
4. Spinnrock
5. Rockblad eller linfäste på spinnrocken
6. Ullkardor
7. Rullstol, för trådrullar
8. Ljuskärna för ljusstöpning
Bild 2:
1. Hörnskåp
2. Foto: Fiskarfamilj från Brändö, Fiskö på 1920-talet
3. Bolstervar
4. Stol med utskuret hjärta
5. Smörkärna för kärnande av smör
6. Smörbytta
7. Smörbytta
8. Grötstol, kan fällas ut och bli ett bord
Bild 3:
1. Benspel som man lekte ”udda eller jämnt” med. Tillverkat av ryggkotor från gädda
2. Pjärvspel,, släta, runda stenar som man kastade upp i luften och fångade med händerna på olika sätt
3. Leksaksbåt
4. Dockvagga målad i ryska flaggans färger
5. Leksakshäst
6. Rakspegel
7. Ljusstake
8. Timglas
Bild 4:
1. Foto: Amalia Eriksson väver under mor Wilhelminas överinseende
2. Strykjärn, gjutjärn, uppvärmdes med glödande kol
3. Strykjärn, mässing, uppvärmdes med ett uppvärmt lod
4. Hemvävda tyger, broderad linnehandduk mm
Bild 5 och 6:
1. Kärlskåp för finporslinet
2. Porslinstallrikar
3. Porslinstallrikar
4. Porslinstallrikar
5. Trätallrikar
6. Engelsk bålskål, sjömansfajans
7. Tennbägare?
8. Trästop
9. Brännvinsflaska eller karaff
10. Vinglas
11. Tennstop
12. Brödspade för bakning i ugn
13. Kvast
14. Lerfat
15. Piphylla med tre sjöskumspipor. Sjöskum är ett mineral som förekommer i porösa block som ibland kan hittas flytande på havet, därav namnet
16. Silverskedar
17. Sockerströare
18. Tennmått
19. Soppslev
20. Träslev
21. Träskål skuret i ett stycke
22 Korvhorn för korvtillverkning
23. Tobaksburk, rysk
24. Brännvinsmått av koppar
25. Sockerskrin där sockertoppen krossades med en kniv. Sockret samlades upp i lådan
26. Filfat med fyra träskedar. Man åt ofta från samma fat
Bild 7:
1. Trebensgryta för öppen spis
2. Koppargryta
3. Kopparhink
4. Brödkorg
5. Handkvarn för sädmalning
6. Filfat
7. Mjölkstäva
8. Köttråg med kötthacka
9. Ostform, oststomman för osttillverkning