På grund av landhöjningen blev ursprungliga postbryggan inne i Krogarviken oanvändbar, och en ny brygga skulle byggas 1821. Den blev färdig först 1824 men visade sig vara oduglig för postböndernas mindre båtar. Den mindre bryggan man ser nu blev färdig 1857. 

Sedan 1974 används bryggan som startplats, alternativt mål, vid det årliga evenemanget postrodden över Ålands hav mellan Grisslehamn och Eckerö. Postrodden utförs med traditionella skötbåtar som ros eller seglas den 40 km långa sträckan av en besättning klädd i tidsenliga kläder. 

Västerut skymtar holmen Signilskär som var en viktig etapp för postroten då väderleken inte tillät färder direkt över Ålands hav eller till fasta Åland.  Där kunde postrotemännen vänta på bättre väder och för resande fanns det härbärge efter en ansträngande resa över havet. I slutet av 1700- talet restes optiska telegrafstationer på Signilskär, i Storby Eckerö, och Grisslehamn. På så sätt kunde Åland knytas ihop med det svenska telegrafnätet. Men det blev inte långvarigt, telegraferna monterades ner under kriget 1808.

År 1910 beslöt Ryssland slutligen att postböndernas uppdrag skulle upphöra. Då hade inget postrote gått över Ålands hav på drygt tio år. Postgången sköttes i huvudsak med hjälp av ångbåtar till havs och postiljoner på land.

Tavla: Eckerö postbrygga-Robert Jansson, Ålands Lagting. Övriga bilder ur Ålands museums arkiv.