Nedanför slottet vid strandremsan växer det rikligt med sällsynta örter och blommor. Många gamla äppelträd och askar står i fårhagen. Ibland är de ihåliga och ser ut som från en gammal saga. På våren kan du hitta kalvleka (Caltha palustris) vid strandkanten nära vattnet, innan vass och älggräs (Filipendula ulmaria) tar över på sommaren. Det finns skelört (Chelidonium majus) med sin gula saft, som sägs vara bra mot vårtor när man duttar dem med den. På sensommaren ser vi blommande rödklint i hagen, släkt med blåklint, som ger mycket pollen och nektar till insekter.

Väldigt sällsynt är hundtungan (Cynoglossum officinale) som gror precis bredvid staketet.

Sädesärlor som flyger, hoppar och vippar med svansen finns på hela Jan Karlsgårdens område, men här nere vid strandremsan trivs deras ungar särskilt bra. Till midsommar kan man se många av dem lekande vid vattnet.

Byborna har länge tyckt att det spökar i slottet. I en reseberättelse från 1799 står det på följande sätt: ”Människorna är mycket vidskepliga. De säger att man ofta ser spöken vid slottet. Uppe bland ruinerna visade de ett äppelträd för oss, som bär frukt under sommaren men frukten fick gå till spillo för ingen vågade plocka den eller ens röra vid den.”

Grip:"Pssst, jag tror det var jag som de menade med ”spöken” - jag gjorde bara lite hyss om nätterna. Äppelträd, särskilt en tidig sort, som står så fint i solen med en skyddande och värmande stenmur bakom, kan väl få sina frukter tidigare än på andra ställen, eller hur?! Nu är det bara att gå vidare en bit på stigen och vika av till höger på grusvägen, så kommer ni till slottets parkering. Tack för att jag fick visa er runt här var jag bor, och vad roligt att ni orkade vandra hela vägen!"