Dopet, att upptas i den kristna församlingen, var en av de viktigaste riterna i livet. Barnet betraktades som hedning så länge det var odöpt. Några dagar gammalt fördes barnet till kyrkan för att döpas, oberoende av väderlek och avstånd.
Konfirmationen vid 15 års ålder markerade övergången från barndom till vuxenliv. Den var en förutsättning för att få anställning, ingå äktenskap, vara fadder eller vittna. Efter konfirmationen började man använda vuxenkläder. Flickorna satte upp håret och bar hellånga kjolar och pojkarna hade långbyxor. Konfirmanderna kunde få gåvor som markerade den nya statusen, kanske en sidenhalsduk, ett fickur, en spinnrock eller en räfsa.
En kvinna måste ha sin fars tillstånd för att få gifta sig. Från mannens sida sändes en talman till kvinnans släkt för att komma överens om äktenskap. Trolovningen var en bekräftelse på avtalet mellan släkterna och ansågs länge vara lika bindande som vigseln. Bröllopsfesten kunde pågå i flera dagar. Dansen till spelmansmusik var ett viktigt inslag. I bröllopsgåva kunde de nygifta få pengar, fartygsandelar, kor, hästar, husgeråd eller möbler.
1. Resväska av mönstrad mattväv. Man reste ofta och stannade flera dagar hos släktingar i samband med högtider eller fester
2. Vit konfirmationsklänning. Vita konfirmationsklänningarna började användas först på 1900-t
3. Räfsa, konfirmationsgåva till flicka
4. Konfirmationsfotografi
5. Läsesedel från 1875. Inskrivna ”hel- och halvkors” angav kunskapsnivån vid läsförhöret
6. Böcker. Överst ligger en katekes från 1920. Innehållet i Luthers katekes blev ett viktigt rättesnöre för människan och lästes flitigt tillsammans med övrig religiös litteratur
7. Religiös tavla med texten ”Herren är min starkhet och lofsång, och är min salighet 2 mos.15:2. Liknande tryckta papptavlor hängde i många hem och såldes ofta av kringresande försäljare
8. Familjebibel för svenska emigranter i USA. Tryckt 1891. Bröllopsgåva 1912